TRY - Turkisk lira

Turkisk lira • Türk lirası (turkiska) • ISO 4217-kod: TRY • Symbol: ₺ • Symbol för underenheter: Kr. • Cirkulationsperiod: Från 1920-talet till idag • Sedlar: 5, 10, 20, 50, 100, 200 TL • Mynt: 1, 5, 10, 25, 50 Kurus & 1 TL

Den turkiska liran är den officiella valutan i Turkiet samt i Turkiska Republiken Nordcypern (som enbart erkänns av Turkiet). Lirans valutakod är TRY medan symbolen eller tecknet är ₺. En turkisk lira kan delas in i 100 mindre enheter som kallas kurus, vilket innebär att den minsta enheten i turkisk valuta är kurusen, förkortad Kr.

Ekonomisk översikt

Turkiets ekonomi är välutvecklad och Världsbanken klassificerar landet som en övre medelinkomstnation baserat på BNP per capita. Enligt Forbes Magazine producerade Turkiet 35 miljardärer på dess 2014-lista över världens rikaste. Landets centralbank kallas Republiken Turkiets centralbank och ansvarar för att förvalta och kontrollera valutan.

Även om Turkiet har haft sin beskärda del av kronisk inflation har landet aldrig upplevt hyperinflation.

Historia

Strax efter det Osmanska rikets erövring av Konstantinopel och det Romerska imperiets slutliga fall grundades det turkiska statsmyntet, som fortfarande existerar idag, av Mehmed II. Det första gulddmyntet präglaedes 1467 i "erövarens namn". Ordet lira användes för första gången av det Osmanska riket 1844, då valutabeteckningen Osmansk lira myntades. Den Osmanska liran fortsatte att cirkulera fram till början av 1920-talet då den officiellt ersattes av den turkiska liran, som fortsatte att cirkulera som mynt.

Den Kejserliga Osmanska Banken introducerade snart papperspengar med ett antal valörer från 5 till 5 000 kurus. Kurusen kom snart att överskuggas av liran med valörer från 5 till 1 000 lira. Senare introducerades sedeln på 50 000 lira för att lösa problemen med småpengar, som framförallt var förknippade med 1- och 2,5-kurusen.

Sedlarna bar inledningsvis en bild av Mustafa Kemal Atatürk, landets förste president och nationelle hjälte, fram till hans död 1938 då president Ismet Inönüs bild tog över. Atatürks bild återinfördes igen på 1950-talet.

Introduktionen av "Nya turkiska liran"

Den turkiska liran (med symbolen TL) fungerade som Turkiets valuta fram till 2005 då Nya turkiska liran (Yeni Türk Lirası – YTL eller TRY) introducerades, och sex nollor togs bort från de gamla sedlarna i samband med att de nya sedlarna och mynten lanserades.

Ordet "Ny" droppades senare och valutan blev återigen den turkiska liran 2009, med verkan från den 1 januari det året. Det var också detta år som sedeln på 200 turkiska lira introducerades på marknaden. Sedlar på 1 turkisk lira avskaffades, och mynten följde samma logik och antog det enkla namnet Kuruş (KR) istället för Yeni Kuruş (YKR) som de tidigare kallades.

Sedlarna i "Nya turkiska liran" drogs officiellt ur cirkulation den 1 januari 2010, med bestämmelsen att de kan inlösas vid centralbankskontor runt om i landet under en period av 10 år räknat från den 1 januari 2010, fram till slutet av bankdagen den 31 december 2019. I annat fall kommer sedlarna i "Nya turkiska liran" officiellt att bli värdelösa från och med den 1 januari 2020.

Kronisk inflation

Den turkiska valutan drabbades av turbulens under perioden från 1970-talet till cirka 2004. Denna period präglades av kronisk inflation, lågkonjunkturer (1994 och 1999) och bankkrisen 2001. Den turkiska liran deprecie­rades kroniskt under denna tid gentemot andra världsvalutor.

Ett tydligt exempel på hur stora problem valutan genomgick illustreras bäst av lirans värde gentemot den amerikanska dollarn år 2004. Det året var hela 1 350 000 turkiska lira likvärdigt med 1 US-dollar, jämfört med exempelvis 1966 då bara 9 lira motsvarade 1 US-dollar.

Inflationen var fruktansvärt hög och nådde ibland upp till 70 %. Växelkursen var inte heller bättre. Situationen blev så allvarlig att landet inte hade något annat val än att introducera sedlar med större valörer vartannat år med start 1981.

Inflationsläget var så allvarligt att liran åren 1995, 1996 samt 1999–2004 rankades som världens minst värdefulla valuta av Guinness rekordbok.

Återhämtning och stabilisering

Den turkiska regeringen insåg faran och beslutade sig för att agera och förhindra att situationen förvärrades. En plan lades upp för att hantera den skenande inflationen. Regeringen införde strängare regleringar som medförde att banksektorn opererade under strikta kontroller, bland andra åtgärder som att ge ut valutan på nytt.

De åtgärder som regeringen vidtog bar slutligen frukt och inflationstakten sjönk effektivt medan valutan stabiliserades.

I maj 2014 låg Turkiets konsumentprisindex (KPI) inflation på 9,66 % medan 2,13 turkiska lira var likvärdigt med 1 US-dollar den 27 juni 2014.

Idag är den turkiska liran en stark valuta som faktiskt rankas som en av de starkaste i världen, i synnerhet mätt mot den amerikanska dollarn.